Naturvidenskab: generelle emner

De TomTom in de auto, Siri op de iPhone en chatbots op websites: het aantal digitale dienstverleners van de mens rukt op. Ze worden steeds slimmer en ze gaan zelfs onze emoties begrijpen. Hoe kunnen we ons voorbereiden op een tijdperk waarin kunstmatige intelligentie die van de mens evenaart of zelfs overstijgt? In 2025 kan het al zover zijn. We spreken met deskundigen uit binnen- en buitenland over ontwikkelingen waarvan de meesten van ons nog geen weet hebben.De luidspreker in je woonkamer voert jouw bevelen uit. Een synthetische stem stippelt een route voor je uit. Bitcoin is zowel een valuta als een technologie. En Kunstmatige Intelligentie wordt met de dag slimmer. Ben jij nog mee met de laatste technologieën? Ken jij de kansen en bedreigingen in de toekomst? De serie "Nieuwe technologie" legt het allemaal haarfijn uit. Niet aan experts, maar aan iedereen met een gezonde dosis nieuwsgierigheid naar de toekomst.Peter de Ruiter (1960) heeft een neus voor technische ontwikkelingen die het leven van mensen verbeteren of veraangenamen. Daar schrijft hij boeken over. Ook geeft hij workshops over dergelijke maatschappelijke en technologische veranderingen. De Ruiter heeft zijn sporen verdiend met uitgaven over onder meer digitaal fotograferen, elektrische auto's en bitcoins & blockchains. Een lange staat van dienst als podcastmaker was de aanleiding voor het boek 'De podcastprofessor', dat in 2018 verscheen.

Van stappenteller tot onsterfelijkheid, zo breed is het terrein van "biohacking": de wens van de mens in te grijpen in zijn geestelijke en lichamelijke prestaties. We praten met Peter Joosten, die zich heeft verdiept in alle aspecten van biohacking. Hoe ver kun je gaan bij het verbeteren van de natuur, bij zieke én gezonde mensen? Baby's ter wereld brengen die resistent zijn tegen ziektes? Wat nu moreel onverantwoord lijkt, is binnenkort misschien geaccepteerd. En kunnen we spoedig de eerste bio-criminelen verwachten, of zijn ze er al? Maar ook: waar doen we het voor? Is ons huidige leven, met al zijn beperkingen, niet juist het leven waard omdat het eindig is?De luidspreker in je woonkamer voert jouw bevelen uit. Een synthetische stem stippelt een route voor je uit. Bitcoin is zowel een valuta als een technologie. En Kunstmatige Intelligentie wordt met de dag slimmer. Ben jij nog mee met de laatste technologieën? Ken jij de kansen en bedreigingen in de toekomst? De serie "Nieuwe technologie" legt het allemaal haarfijn uit. Niet aan experts, maar aan iedereen met een gezonde dosis nieuwsgierigheid naar de toekomst.Peter de Ruiter (1960) heeft een neus voor technische ontwikkelingen die het leven van mensen verbeteren of veraangenamen. Daar schrijft hij boeken over. Ook geeft hij workshops over dergelijke maatschappelijke en technologische veranderingen. De Ruiter heeft zijn sporen verdiend met uitgaven over onder meer digitaal fotograferen, elektrische auto's en bitcoins & blockchains. Een lange staat van dienst als podcastmaker was de aanleiding voor het boek 'De podcastprofessor', dat in 2018 verscheen.

Praten met apparaten doen we al langer – denk aan Siri van Apple – maar sinds enige tijd verschijnen er ook zogeheten "smart speakers" op de salontafel, in de keuken en op het nachtkastje. Daar zit een "voice assistant" in. Je kunt ze met je stem tot leven wekken en opdrachten geven: muziek spelen, de lichten dimmen, het nieuws voorlezen, recepten opvragen en de ingrediënten laten bezorgen en zelfs vliegreizen boeken. We praten met de voorlopers op dit terrein over hun plannen en over wat ze al tot stand hebben gebracht, geïllustreerd met veel pratende apparaten.De luidspreker in je woonkamer voert jouw bevelen uit. Een synthetische stem stippelt een route voor je uit. Bitcoin is zowel een valuta als een technologie. En Kunstmatige Intelligentie wordt met de dag slimmer. Ben jij nog mee met de laatste technologieën? Ken jij de kansen en bedreigingen in de toekomst? De serie "Nieuwe technologie" legt het allemaal haarfijn uit. Niet aan experts, maar aan iedereen met een gezonde dosis nieuwsgierigheid naar de toekomst.Peter de Ruiter (1960) heeft een neus voor technische ontwikkelingen die het leven van mensen verbeteren of veraangenamen. Daar schrijft hij boeken over. Ook geeft hij workshops over dergelijke maatschappelijke en technologische veranderingen. De Ruiter heeft zijn sporen verdiend met uitgaven over onder meer digitaal fotograferen, elektrische auto's en bitcoins & blockchains. Een lange staat van dienst als podcastmaker was de aanleiding voor het boek 'De podcastprofessor', dat in 2018 verscheen.

Bitcoin is de eerste technologische vernieuwing die de consument geen geld kost, maar geld kan opleveren. Het instapniveau is laag. Peter de Ruiter schreef het boek "Bitcoins beter begrijpen". In deze aflevering van "Nieuwe technologie" laat hij de luisteraar kennismaken met mensen die winnen en verliezen, met deskundigen die cryptovaluta aanbevelen of die waarschuwen en met cryptobedrijven die een kijkje gunnen in hun keuken.De luidspreker in je woonkamer voert jouw bevelen uit. Een synthetische stem stippelt een route voor je uit. Bitcoin is zowel een valuta als een technologie. En Kunstmatige Intelligentie wordt met de dag slimmer. Ben jij nog mee met de laatste technologieën? Ken jij de kansen en bedreigingen in de toekomst? De serie "Nieuwe technologie" legt het allemaal haarfijn uit. Niet aan experts, maar aan iedereen met een gezonde dosis nieuwsgierigheid naar de toekomst.Peter de Ruiter (1960) heeft een neus voor technische ontwikkelingen die het leven van mensen verbeteren of veraangenamen. Daar schrijft hij boeken over. Ook geeft hij workshops over dergelijke maatschappelijke en technologische veranderingen. De Ruiter heeft zijn sporen verdiend met uitgaven over onder meer digitaal fotograferen, elektrische auto's en bitcoins & blockchains. Een lange staat van dienst als podcastmaker was de aanleiding voor het boek 'De podcastprofessor', dat in 2018 verscheen.

In de huidige gezondheidszorg is de patiënt een partner van zijn behandelaars. Arts en patiënt beslissen samen over de beste behandeling. Maar hoe zorg je er voor dat die patiënt kennis van zaken heeft? Daar worden veel digitale hulpmiddelen voor ontwikkeld, opdat de patiënt over de benodigde informatie beschikt en hij die kan begrijpen. De patiënt zelf is de grootste bron van informatie en moet daarom de spil zijn, zo wordt gezegd. Werkt dat goed? Bereid je voor op je volgende ziekenhuisbezoek en luister naar deze aflevering van "Nieuwe technologie".De luidspreker in je woonkamer voert jouw bevelen uit. Een synthetische stem stippelt een route voor je uit. Bitcoin is zowel een valuta als een technologie. En Kunstmatige Intelligentie wordt met de dag slimmer. Ben jij nog mee met de laatste technologieën? Ken jij de kansen en bedreigingen in de toekomst? De serie "Nieuwe technologie" legt het allemaal haarfijn uit. Niet aan experts, maar aan iedereen met een gezonde dosis nieuwsgierigheid naar de toekomst.Peter de Ruiter (1960) heeft een neus voor technische ontwikkelingen die het leven van mensen verbeteren of veraangenamen. Daar schrijft hij boeken over. Ook geeft hij workshops over dergelijke maatschappelijke en technologische veranderingen. De Ruiter heeft zijn sporen verdiend met uitgaven over onder meer digitaal fotograferen, elektrische auto's en bitcoins & blockchains. Een lange staat van dienst als podcastmaker was de aanleiding voor het boek 'De podcastprofessor', dat in 2018 verscheen.

First published in 1839, ‘The Voyage of the Beagle’ by famous naturalist Charles Darwin is a vivid travel journal written over the course of his five-year journey about HMS Beagle. Full of detailed scientific observations, the journal also details his changing beliefs about species, which would go on to inform his theories on evolution and natural selection. Packed full of vivid descriptions, this is a fascinating window into the mind and workings of the renowned naturalist from this now legendary trip.Charles Darwin (1809-1882) was an English naturalist, best known for his work on the science of evolution. Though controversial at the time, his theory on natural selection and 1859 book ‘On the Origin of Species’ is now a fundamental part of modern science and studies of the natural world. His five-year voyage aboard HMS Beagle established him as a geologist and naturalist, and it was knowledge gleaned on this trip that led to his now internationally renowned theory of natural selection. Plagued by ill health in later life, Darwin died at the aged of 73 and was honoured with a burial in Westminster Abbey.

Oliver Sacks widmet sich in seinem neuen Werk dem Zusammenhang von visueller Wahrnehmung und Bewußtsein. Es gelingt ihm wieder, komplexe Dinge verständlich zu beschreiben. Das Außergewöhnliche: Sacks schildert, wie er selbst 2005 an einem bösartigen Tumor im Auge erkrankte. Er berichtet vom Leben mit dem Krebs und dem Verlust seiner visuellen Fähigkeiten. Doch er entdeckt auch 'positive' Phänomene: milde Illusion, Halluzinationen, Veränderungen in der Wahrnehmung von Farben und Umrissen ...

Stephen Hawking legt in Zusammenarbeit mit Leonard Mlodinow sein Werk "Der große Entwurf" vor. Der britische Physiker stellt darin eine neue Theorie auf, mit deren Hilfe der Ursprung und die Entwicklung des Universums geklärt werden sollen. Eine alles umfassende "Weltformel" scheint in greifbarer Nähe...

Den filosofiske prisafhandling "Vor naturerkendelse – bidrag til en matematikkens og fysikkens teori" er den danske filosof Kristian Kromans hovedværk. I et klart og simpelt sprog gennemgår han forudsætningerne for den menneskelige erkendelse og forklarer, hvordan matematikken kan anvendes på naturfænomener. Bogen indbragte Kroman Videnskabernes selskabs guldmedalje og vakte international opmærksomhed.Kristian Kroman (1846-1925) var en dansk filosof og professor i filosofi ved Københavns Universitet 1884-1922. I 1883 udgav han hovedværket "Vor naturerkendelse", hvori han går i dybden med matematikkens anvendelse på naturfænomener. Med årene svækkedes hans interesse for filosofien, og han blev i stedet stærkt optaget af matematik og fysik.

Når man til hverdag forholder sig til tiden, sker det som regel uden de store problemer. At kaste et blik på sit ur for at sikre sig, at man kommer i rette tid til et møde eller en anden aftale er noget, vi finder helt naturligt. Men vores tidsopfattelse og måden, vi måler tiden på, rejser også nogle store og interessante filosofiske spørgsmål. I denne populærvidenskabelige afhandling dykker den danske filosof Kristian Kroman ned i spørgsmålet om tidens udmåling og inddeling.Kristian Kroman (1846-1925) var en dansk filosof og professor i filosofi ved Københavns Universitet 1884-1922. I 1883 udgav han hovedværket "Vor naturerkendelse", hvori han går i dybden med matematikkens anvendelse på naturfænomener. Med årene svækkedes hans interesse for filosofien, og han blev i stedet stærkt optaget af matematik og fysik.

Den franske psykolog og apoteker Émile Coués teori om selvhelbredelse gennem optimistisk selvsuggestion var intet mindre end revolutionerende. Den lagde vægt på, at tankens kraft i høj grad kunne bruges til at helbrede alverdens fysiske sygdomme. I sin bog om Émile Coués spændende metode lægger Alfred Bramsen vægt på, at metoden skal ses som et supplement til den traditionelle lægekunst, ikke som en erstatning. Han beskriver selvhelbredelsen, dens sammenhæng med og adskillelse fra mere traditionel hypnose, samt hvilke psykologiske mekanismer den baserer sig på.Alfred Bramsens bog udkom første gang i 1923, og nogle af de behandlingsmetoder og psykologiske teorier, han beskriver, kan være blevet modbevist sidenhen. Bogen giver ikke desto mindre et spændende indblik i Émile Coués teori og den psykologiske forskning i første halvdel af 1900-tallet.Alfred Bramsen (1851-1932) var en dansk tandlæge og forfatter, der udgav en lang række bøger om sundhed, tandpleje og hygiejne skrevet til lægmand. Alfred Bramsen var desuden en ivrig kunstsamler og besad flere værker af Vilhelm Hammershøi, om hvem han udgav to bøger.

Niels Stensen (1638-1686) er en af de mest betydningsfulde danske naturvidenskabsmænd gennem historien. Gennem 350 år har han fascineret og inspireret både fagfolk og lægfolk i ind- og udland.I løbet af et enkelt årti, 1660’erne, gjorde han en lang række epokegørende opdagelser indenfor anatomi, geologi og krystallografi.I "Niels Stensen. Kongelig anatom og fyrstelig geolog" kaster Jesper Brandt Andersen lys over Niels Stensens naturvidenskabelige indsats, baggrunden for hans enestående karriere og årsagerne til hans konversion til katolicismen, som fik ham til at vende sig fra naturvidenskaben.Jesper Brandt Andersen (f. 1965) er privatpraktiserende speciallæge i pædiatri og faglitterær forfatter. Han har tidligere udgivet "Martin Hammerich. Kunst og dannelse i Guldalderen" (2011), "Børnelægens store bog om barnets sygdomme" (2016), "Thomas Bartholin. Lægen og anatomen. Fra enhjørninger til lymfekar" (2017) og "100 myter om allergi" (2019). Han er forfatter til en lang række artikler om lægefaglige, kulturhistoriske og medicinhistoriske emner i danske og udenlandske fagtidsskrifter samt danske aviser – og foredragsholder om samme emner i Danmark og udlandet.

I denna popularisering av Masters & Johnssons verk Human Sexual Response, skildrar Per Meurling vad som sker i mäns och kvinnors kroppar vid samlag eller självtillfredsställelse – något som var sensationellt och helt nytt när boken först gavs ut 1967. Materialet ramas in av en diskussion om den då pågående sexuella revolutionen och boken riktade sig till läkare, psykologer och sociologer.tSexuellt gensvar är ett tidsdokument som kan ge en bild av människans sätt att se på sexualitet och våra kroppar under en spännande period i den moderna historien.Per Meurling (1906-1984) var en svensk religionshistoriker, författare och litteraturkritiker. Han var skribent för bland annat Social-Demokraten och Folkviljan, och skrev även pornografi för Hsons tidskrifter.

Christopher Mundt (1844-1925) var en dansk læge og svampekender. Han var en af de første danskere, der påpegede, at også de danske svampe havde stor næringsværdi. I 1905 var Christopher Mundt med til at stifte Foreningen til svampekundskabens fremme, som han var formand for frem til sin død. I 1887 udgav han "Danmarks spiselige svampe", som er et pionerarbejde inden for dansk svampeforskning.Christopher Mundt (1844-1925) var en dansk læge og svampekender. Han var en af de første danskere, der påpegede, at også de danske svampe havde stor næringsværdi. I 1905 var Christopher Mundt med til at stifte Foreningen til svampekundskabens fremme, som han var formand for frem til sin død. I 1887 udgav han "Danmarks spiselige svampe", som er et pionerarbejde inden for dansk svampeforskning.

Hvad er videnskab? Hvordan ser en videnskabelig påstand ud? Og hvordan kan realvidenskabelige påstande bruges i dagligdagen? I det videnskabsteoretiske værk "Kortfattet tænke- og sjælelære" går den danske filosof Kristian Kroman i dybden med de logiske videnskabers forhold til sjælelivets grundformer.Kristian Kroman (1846-1925) var en dansk filosof og professor i filosofi ved Københavns Universitet 1884-1922. I 1883 udgav han hovedværket "Vor naturerkendelse", hvori han går i dybden med matematikkens anvendelse på naturfænomener. Med årene svækkedes hans interesse for filosofien, og han blev i stedet stærkt optaget af matematik og fysik.

Hvad er etik? Kan man undersøge det etiske videnskabeligt? Og er en videnskabelig etik en mulighed? Disse spørgsmål undersøger den danske filosof Kristian Kroman i det populærvidenskabelige værk "Begrebet ’Det etiske’ – Undersøgelser angående muligheden af en videnskabelig etik".Kristian Kroman (1846-1925) var en dansk filosof og professor i filosofi ved Københavns Universitet 1884-1922. I 1883 udgav han hovedværket "Vor naturerkendelse", hvori han går i dybden med matematikkens anvendelse på naturfænomener. Med årene svækkedes hans interesse for filosofien, og han blev i stedet stærkt optaget af matematik og fysik.

Helt fra de iskolde poler til de hedeste ørkner og dybt nede på havets bund har klodens dyr formået at tilpasse sig selv de barskeste vilkår. J.O. Bøving Petersen og Waldemar Dreyers trebindsværk om vor klodes dyr fortæller om livets forunderlige tilpasningsevne og mangfoldighed. Værket er skrevet i starten af det tyvende århundrede og tegner et spændende billede af naturvidenskaben i Danmark omkring århundredeskiftet.Andet bind fortæller om Indiens vilde og forunderlige dyreliv, om Østafrikas hårdføre og farvestrålende dyr samt om Australiens kænguruer, koalaer og andre dyrearter, der er helt særegne for de mest sydlige breddegrader. Bogen fortæller også om de antarktiske dyr og deres særlige evne til at overleve under de allerstrengeste vejrforhold.Jens Orten Bøving-Petersen (1864-1937) var en dansk naturvidenskabsmand, der skrev en lang række bøger om zoologi og andre naturvidenskabelige emner. J.O. Bøving-Petersen var uddannet magister i zoologi og arbejdede ved siden af forfattergerningen som lærer. Hans bøger er letlæselige og handler både om dyr i havet og på landjorden samt om uddøde såvel som endnu eksisterende arter.Waldemar Dreyer (1853-1924) var en dansk læge og forfatter, der blandt andet skrev om zoologi. Sammen har de skrevet trebindsværket "Vor klodes dyr".

I "Kroppens politik. Om køn, kultur og videnskab" fra 1992 diskuterer kønsforsker Bente Rosenbeck, hvordan begrebet kvindelighed er blevet opfundet og udviklet af videnskaben, som har tillagt kvinder en række karaktertræk, der har taget form af begrænsninger og konformitet for dem. Bogen er en efterfølger til "Kvindekøn. Den moderne kvindeligheds historie 1880-1980" fra 1987, der tog fat i mange af de samme problemstillinger, men som ikke medtog det teoretiske grundlag, forståelsesdimensionen og den metodiske diskussion, som i "Kroppens politik" er med til at understrege og uddybe forfatterens pointer fra første bog.Bente Rosenbeck (f. 1948) er dansk forfatter og professor emeritus inden for kønsstudier ved Institut for Nordiske Studier og Sprogvidenskab på Københavns Universitet. Hun er oprindeligt uddannet i historie og filosofi og har skrevet en lang række bøger og artikler om blandt andet køn og kvinders vilkår gennem historien. Rosenbeck var medlem af KVINFO’s bestyrelse i perioden 2006-2009.

I vrimlen af store, fantastiske dyr som tigre, løver, elefanter og delfiner overser man ofte en lige så interessant gruppe, som rummer mere mangfoldighed end både pattedyr, fugle og fisk. Insekterne findes i vidt forskellige størrelser, deres udseende varierer utroligt meget, ligesom deres levevis peger i alle mulige retninger. Nogle er kødædere, andre planteædere, og en lang række insekter er parasitter.Vilhelm Bergsøes bog "Fra mark og skov" fortæller om de danske insekter. Bogen er et spændende udtryk for, hvor entomologien stod i Danmark i slutningen af 1800-tallet. Første bind fokuserer på insekternes opbygning og skildrer endvidere en lang række planter, som er vigtige for insekternes levevis.Vilhelm Bergsøe (1835-1911) var en dansk forfatter og zoolog. Han udgav en del novellesamlinger, romaner og selvbiografiske værker, men bedst kendt er han for romanen "Fra Piazza del Popolo", som udkom i 1866. Af andre betydelige værker kan nævnes "Bruden fra Rørvig", "Falskmøntneren", "Flyvefisken "Prometheus"" og "Fra den gamle fabrik".

"Satans store port" handler om kvinder og børns livsvilkår i renæssancens Danmark. Fra ølkoner og torvekællinger til det bedre borgerskabs koner og de adelige fruer. Livet så vidt forskelligt ud alt efter, hvilken familie man som pige blev født ind i. Det var en tid, der var præget af store samfundsomvæltninger, som skabte utryghed og et behov for syndebukke. Og det kom især kvinderne til at mærke. Renæssancen blev hekseforfølgelsernes og trolddomsprocessernes storhedstid i Danmark. Magiske husråd, der skulle sikre høsten eller ritualer, der skulle sikre helbred og lykke blev gjort ulovlige og betragtet som djævlens værk. Og straffen var hård for de kvinder, der blev stemplet som hekse.Bogen henvender sig til børn og unge i udskolingen og på gymnasieniveau, men kan læses af alle med interesse for emnet.Johnny Thiedecke (f. 1946) er dansk forfatter og lektor i historie. Han har udgivet en lang række undervisningsbøger til fagene historie, religion, samfundsfag og oldtidskundskab i gymnasiet. Thiedeckes viden spænder bredt, og hans mange bøger omhandler alt fra hekseforfølgelser og historiske sygdomme til hellig krig og oplysningstiden.

Helt fra de iskolde poler til de hedeste ørkner og dybt nede på havets bund har klodens dyr formået at tilpasse sig selv de barskeste vilkår. J.O. Bøving Petersen og Waldemar Dreyers trebindsværk om vor klodes dyr fortæller om livets forunderlige tilpasningsevne og mangfoldighed. Værket er skrevet i starten af det tyvende århundrede og tegner et spændende billede af naturvidenskaben i Danmark omkring århundredeskiftet.Første bind fortæller om Arktis’ hårdføre dyr samt om dyrene i den palæarktiske zone, som omfatter hele Europa, Afrika til og med Saharas sydgrænse samt Asien til og med Himalayas sydlige forbjerge.Jens Orten Bøving-Petersen (1864-1937) var en dansk naturvidenskabsmand, der skrev en lang række bøger om zoologi og andre naturvidenskabelige emner. J.O. Bøving-Petersen var uddannet magister i zoologi og arbejdede ved siden af forfattergerningen som lærer. Hans bøger er letlæselige og handler både om dyr i havet og på landjorden samt om uddøde såvel som endnu eksisterende arter.Waldemar Dreyer (1853-1924) var en dansk læge og forfatter, der blandt andet skrev om zoologi. Sammen har de skrevet trebindsværket "Vor klodes dyr".

В философском политическом трактате «Политика» Аристотель поднимает множество проблем: государства, семьи, личности, человека как общественного существа. Не остались без внимания вопросы рабства, войны и мира. Аристотель рассматривает основные государственные институты, конфликты, формы правления, которые разделил на «правильные» и «неправильные». Также поднимает и вопросы справедливости. Помимо политических вопросов, автор разбирает также социальные и бытовые проблемы, что делает этот труд актуальным и в наши дни.Аристотель (348 г. до н.э. – 322 г. до н.э.) – древнегреческий философ, ученик Платона, воспитатель Александра Македонского. Аристотель создал целостную систему философии, охватывающую все сферы человеческого развития: политику, социологию, логику, физику, философию. Он разделил науки на теоретические и практические. К теоретическим наукам относятся физика, математика и теологическая философия (метафизика). К практическим – этика и политика. Наиболее известные труды Аристотеля: «Риторика», «Поэтика», «Метафизика», «Политика».

В своём труде «Поэтика» Аристотель размышляет о сущности поэзии и её видах, даёт определение трагедии и комедии. По его мнению, сущность поэзии заключается в её способности преодолевать детали повседневной жизни и видеть красоту и правду жизни, а не только описывать то, что произошло или может произойти. Аристотель утверждал, что «поэзия более философична и важнее истории». Чем отличаются историк и поэт? Что такое фабула? В чём секрет успеха поэтического произведения? Существуют ли общие правила написания стихотворных произведений? Обо всём этом узнаете из данного труда.Аристотель (348 г. до н.э. – 322 г. до н.э.) – древнегреческий философ, ученик Платона, воспитатель Александра Македонского. Аристотель создал целостную систему философии, охватывающую все сферы человеческого развития: политику, социологию, логику, физику, философию. Он разделил науки на теоретические и практические. К теоретическим наукам относятся физика, математика и теологическая философия (метафизика). К практическим – этика и политика. Наиболее известные труды Аристотеля: «Риторика», «Поэтика», «Метафизика», «Политика».

Трактат «Метафизика» - важнейшее из сочинений Аристотеля по теоретической философии. Это учение о причинах и началах бытия и знания, о том, что такое истинное бытие. Одна из главных тем трактата – рассмотрение взаимосвязи между идеальным и материальным. Аристотель опровергает учение Платона об идеях, как самостоятельных сущностях, отдельных от чувственных вещей. Форма – это действительность, материя – возможность. Движение - процесс непрерывный и бесконечный, но не безначальный. Почему все люди от природы тянутся к знаниям? Что такое мудрость? Что лежит в природе материи? Об этом и многом другом узнаете из труда Аристотеля «Метафизика».Аристотель (348 г. до н.э. – 322 г. до н.э.) – древнегреческий философ, ученик Платона, воспитатель Александра Македонского. Аристотель создал целостную систему философии, охватывающую все сферы человеческого развития: политику, социологию, логику, физику, философию. Он разделил науки на теоретические и практические. К теоретическим наукам относятся физика, математика и теологическая философия (метафизика). К практическим – этика и политика. Наиболее известные труды Аристотеля: «Риторика», «Поэтика», «Метафизика», «Политика».

«Риторика» - труд Аристотеля, рассматривающий роль речи как инструмент общественного взаимодействия. Риторика – теория ораторского искусства, приёмов и способов построения речи. За счёт умелого использования речи можно менять общественное мнение, разрешать противоречия, приходить к соглашениям. В этом труде собраны все составляющие успешного выступления. «Речь слагается из трёх элементов: из самого оратора, из предмета, о котором он говорит, и из лица, к которому он обращается; аудитория – конечная цель речи». Трактат не утратил своей актуальности и является учебником для тех, кто хочет ясно излагать свои мысли и освоить науку убеждения.Аристотель (348 г. до н.э. – 322 г. до н.э.) – древнегреческий философ, ученик Платона, воспитатель Александра Македонского. Аристотель создал целостную систему философии, охватывающую все сферы человеческого развития: политику, социологию, логику, физику, философию. Он разделил науки на теоретические и практические. К теоретическим наукам относятся физика, математика и теологическая философия (метафизика). К практическим – этика и политика. Наиболее известные труды Аристотеля: «Риторика», «Поэтика», «Метафизика», «Политика».

I vrimlen af store, fantastiske dyr som tigre, løver, elefanter og delfiner overser man ofte en lige så interessant gruppe, som rummer mere mangfoldighed end både pattedyr, fugle og fisk. Insekterne findes i vidt forskellige størrelser, deres udseende varierer utroligt meget, ligesom deres levevis peger i alle mulige retninger. Nogle er kødædere, andre planteædere, og en lang række insekter er parasitter.Vilhelm Bergsøes bog "Fra mark og skov" fortæller om de danske insekter. Bogen er et spændende udtryk for, hvor entomologien stod i Danmark i slutningen af 1800-tallet. Andet bind beskriver insekternes forhold til menneskene.Vilhelm Bergsøe (1835-1911) var en dansk forfatter og zoolog. Han udgav en del novellesamlinger, romaner og selvbiografiske værker, men bedst kendt er han for romanen "Fra Piazza del Popolo", som udkom i 1866. Af andre betydelige værker kan nævnes "Bruden fra Rørvig", "Falskmøntneren", "Flyvefisken "Prometheus"" og "Fra den gamle fabrik".

«El tamaño del espacio», subtitulado «Ensayo de psicología matemática», es un ensayo de Leopoldo Lugones sobre el origen de los conceptos matemáticos que escribió en 1920 como conferencia para el Centro de Estudiantes de Ingeniería de la Universidad de Buenos Aires.Leopoldo Lugones (1874-1938) fue un intelectual argentino que se distinguió en numerosos ámbitos, como el de la escritura, el periodismo, la historia o la política. Fue uno de los máximos exponentes del modernismo hispanoamericano y el Día del Escritor en Argentina homenajea su nacimiento.

A. Mentz’ "Studier over danske mosers recente vegetation" var banebrydende på sin tid, da det var den første bog, der nogensinde var skrevet om de danske moser, hvad der definerede dem, og hvorfor de var så vigtige. Bogen fortæller blandt andet om rørsumpe, plantesamfund i moserne, skovmosen, højmosen og dyndengen. Bogen er en spændende beskrivelse af dansk natur, som den så ud i starten af det 20. århundrede og nogle steder stadig gør.August Mentz (1867-1944) var en dansk forfatter og professor i botanik var Landbohøjskolen. A. Mentz var i mange år ansat af Det Danske Hedeselskab og spillede en stor rolle inden for naturfredning i Danmark. Han skrev en lang række bøger om botanik, natur og naturfredning og blev i 1928 Ridder af Dannebrog og i 1938 Dannebrogsmand.

Universet er et uudtømmeligt skatkammer af spændende dyr, planter og naturfænomener. Naturvidenskaben har i tusindvis af år forsøgt at kortlægge planeter og stjerner, at opdage og undersøge nye plante- og dyrearter samt at opfinde stærkere og stærkere mikroskoper til at undersøge de mikroorganismer, som vi opdager stadigt flere af.På baggrund af en lang række af datidens største videnskabelige værker fortæller "Universets undere" om plante- og dyreliv til lands, til vands og i luften. Andet bind fokuserer på pattedyrene på landjorden, hvor vi blandt andet møder chimpanser, orangutanger, dværgmus og vandrotter. Vi læser endvidere om forskellige sten- og klippearter og deres specielle formationer.Videnskaben er nået langt, siden "Universets undere" udkom i 1913-14, og bogen giver et spændende indblik i den førende forskning inden for naturvidenskaben i starten af det tyvende århundrede.Jens Orten Bøving-Petersen (1864-1937) var en dansk naturvidenskabsmand, der skrev en lang række bøger om zoologi og andre naturvidenskabelige emner. J.O. Bøving-Petersen var uddannet magister i zoologi og arbejdede ved siden af forfattergerningen som lærer. Hans bøger er letlæselige og handler både om dyr i havet og på landjorden samt om uddøde såvel som endnu eksisterende arter.

"Evolution og moral" er en essaysamling og en del af en serie af Johannes V. Jensen, hvor han undersøger og beskriver menneskets udvikling gennem tiden. Teksterne kredser om menneskets vilje til at føre krig, om moralsk og åndeligt fordærv og om fremskridtet efter første verdenskrig.Bogen er udgivet som historisk dokument med datidens sprogbrug.Johannes V. Jensen (1873 - 1950) var en dansk forfatter, oversætter og debattør. I 1944 modtog han Nobelprisen i litteratur og i 1999 kårede læserne af Politiken og Berlingske hovedværket "Kongens fald" til det 20. århundredes bedste roman, som også senere blev en del af Kulturkanonen. Jensen var særdeles produktiv og udover sine digte, skuespil og skønlitterære noveller og romaner, var han en flittig skribent af kronikker og debatindlæg til dagblade og tidsskrifter ligesom han står bag en række kulturkritiske artikler og essays.