Amerikansk historie: Før Columbus/1492

«Las ruinas de Tiahuanaco» es un ensayo de Bartolomé Mitre a mitad de camino entre la crónica de viajes y la reflexión sobre la historia. En este ensayo el autor sintetiza su visión del mundo, de la historia y de la sociedad americana, además, en él planteó un modelo historiográfico apoyándose en lo que aprendió durante su viaje a las ruinas de Tiahuanaco.Bartolomé Mitre (1821-1906) fue un político, militar, historiador, escritor, periodista y estadista argentino. Fue dos veces presidente de la nación y gobernador de la provincia de Buenos Aires. Lideró el Partido Unitario y fundó el Partido Nacionalista, la Unión Cívica y la Unión Cívica Nacional. También fundó el diario «La Nación» y fue el autor de los libros de historia que conformaron la historia «oficial», según la visión liberal-conservadora del país.

Ensayo que el Gobierno de Argentina encargó a Leopoldo Lugones en 1903. El estudio se basa en los viajes de exploración que el autor argentino realizó por la zona de las misiones jesuitas de Latinoamérica y en el análisis histórico de la conquista espiritual que la orden llevó a cabo.Leopoldo Lugones (1874-1938) fue un intelectual argentino que se distinguió en numerosos ámbitos, como el de la escritura, el periodismo, la historia o la política. Fue uno de los máximos exponentes del modernismo hispanoamericano y el Día del Escritor en Argentina homenajea su nacimiento.

«Guatimozín, último emperador de Méjico» (1846) es una novela histórica de Gertrudis Gómez de Avellaneda basada en las cartas de relación y las crónicas de los conquistadores españoles, pero con una marcada denuncia social. La novela narra la caída del Imperio azteca a través de los ojos del príncipe Guatimozín.Gertrudis Gómez de Avellaneda (1814-1873) fue una escritora cubana que residió gran parte de su vida en España. Fue un referente del romanticismo literario y precursora del movimiento feminista. Sus obras, de gran compromiso social, llenaron los teatros, ganó importantes concursos poéticos y dirigió el álbum cubano «Lo bueno y lo bello». Fue, además, la primera mujer en pretender un asiento en la Real Academia Española.

"Indianerne i dag" er en velskrevet og læseværdig bog om de indfødte amerikaneres livsvilkår i USA. Den beskriver blandt andet, hvordan ringe uddannelsesmuligheder medfører fattigdom og hvordan klassiske westernfilm og -bøger har skabt et diskrimerende syn på den oprindelige befolkning. Forfatteren gennemgår USA’s historie og bogen er forsynet med et stort talmateriale og ordforklaringer. Den er oplagt som undervisningsmateriale til gruppearbejde i de ældste skoleklasser.Heino Døygaard (1936-2022) var dansk forfatter og rejsejournalist. Han har skrevet en lang række bøger om historie og samfund, rejseguides og cykelsport, herunder "Politikens store cykelbog" og "Gyldendals cykelleksikon". Døygaard har modtaget Dansk Historielærerforenings lærebogspris i 1973 og Dansk Forfatterforenings faglitterære pris i 1996.

Dypt inne i den mellomamerikanske regnskogen ligger det tusenvis av ruiner skjult under den tette vegetasjonen. De er spor etter mayasivilisasjonen, som i nesten fire tusen år holdt til i det som i dag er Mexico. Der skapte driftige konger samfunn med millioner av innbyggere. Der utviklet vitenskapsmenn avanserte matematiske kalendere. Og der bygde en hær av slaver pyramider som var så store at de overgikk selv egypternes. Men plutselig forsvant mayaene fra byene sine, og sivilisasjonen ble etter hvert glemt. Ingen vet hvorfor, og 500 år etter at kulturen kollapset, jakter arkeologer, skriftforskere og historikere fremdeles på sannheten om mayaenes plutselige undergang. Gåten om det mellomamerikanske folket er bare én blant mange som forskerne ennå ikke har greid å løse, for selv om moderne forskning hele tiden gir oss ny kunnskap, er fortiden fremdeles full av myter, mennesker og monumenter som stiller flere spørsmål enn de gir svar.All verdens historie tar deg med på en halsbrekkende reise til fortiden, slik at du kan ta del i historiens største begivenheter. Bli med tilbake i tiden – til frontlinjene under andre verdenskrig, vikingenes herjing og egypternes gudedyrkelse. All verdens historie er for dem som vil vite mer om fortidens spennende og dramatiske begivenheter.

Diep in het Midden-Amerikaanse regenwoud liggen onder dichte vegetatie duizenden ruïnes verborgen. Het zijn sporen van de Mayabeschaving die bijna 4000 jaar leefde in het huidige Mexico. De Maya’s stichtten gigantische metropolen, ontwikkelden geavanceerde wiskundige kalenders en bouwden piramiden die nog groter waren dan die in Egypte. Maar in korte tijd werden hun steden ontvolkt, waarna hun cultuur in de vergetelheid raakte. Niemand weet hoe dat gebeurd is, en 500 jaar na de ondergang van de Mayabeschaving zijn archeologen, taalkundigen en historici nog steeds op zoek naar de oorzaak van de val van dit volk. En dit is nog maar een van de talrijke vraagstukken die wetenschappers tot dusver niet hebben kunnen oplossen. Want hoewel modern onderzoek ons steeds meer kennis oplevert, staat de geschiedenis nog altijd bol van de mythen, mensen en monumenten die meer vragen oproepen dan antwoorden geven.

Syvällä Väli-Amerikan tiheissä sademetsissä kasvillisuuden peitossa on tuhansia raunioita. Ne kertovat mayakulttuurista, joka vaikutti lähes 4 000 vuoden ajan nykyisen Meksikon alueella. Mayakuninkaat loivat miljoonien asukkaiden yhteiskunnan. Mayojen tiedemiehet laativat edistyksellisiä matemaattisia kalentereita, ja orjat rakensivat pyramideja, jotka olivat jopa suurempia kuin Egyptissä. Äkkiä mayat kuitenkin katosivat kaupungeistaan, ja mayakulttuuri painui unohduksiin. Vielä nytkin 500 vuotta romahduksen jälkeen arkeologit, kirjoitusten tutkijat ja historioitsijat etsivät selitystä mayojen äkilliselle tuholle. Väli-Amerikan kansan arvoitus on kuitenkin vain yksi monista, joita tutkijat eivät ole vielä kyenneet ratkaisemaan. Vaikka nykytiede tarjoaa koko ajan uutta tietoa, menneisyys on yhä täynnä taruja, henkilöitä ja rakennelmia, joiden tiimoilta on osattu esittää enemmän kysymyksiä kuin antaa vastauksia.Maailman historia vie sinut henkeäsalpaavalle matkalle menneisyyteen. Nauti historian suurista tapahtumista ja palaa ajassa taaksepäin – takaisin toisen maailmansodan eturintamaan, viikinkien ryöstöretkiin ja jumalia palvovien egyptiläisten pariin. Maailman historia tarjoaa upeita artikkeleita jännittävistä ja dramaattisista menneisyyden tapahtumista.

Djupt inne i Centralamerikas regnskog ligger flera tusen ruiner dolda under den täta växtligheten. De är spår efter mayafolkets civilisation, som i nästan fyra årtusenden existerade i vår tids Mexiko. Där byggde kungar upp samhällen med flera miljoner invånare. Där utvecklade vetenskapsmän avancerade matematiska kalendrar. Och där byggde en armé av slavar pyramider så stora att de överträffade till och med egyptiernas. I ett slag försvann dock mayafolket från sina städer, och civilisationen glömdes bort.Ingen vet varför, och 500 år efter kulturens kollaps jagar arkeologer, skriftforskare och historiker fortfarande sanningen om mayas plötsliga undergång. Gåtan bakom det centralamerikanska folkets öde är bara en av många som forskarna ännu inte har kunnat lösa, för även om modern forskning hela tiden ger oss nya kunskaper är historien full av myter, människor och monument, som ger upphov till fler frågor än svar."Allt om Historia" tar med dig på en halsbrytande resa till svunna tider, så att du kan njuta av historiens största händelser. Följ med tillbaka i tiden – tillbaka till andra världskrigets frontlinjer, vikingarnas räder och egypternas gudsdyrkan. "Allt om Historia" är för dig som vill veta mer om spännande och dramatiska händelser i det förflutna.

Dybt inde i den mellemamerikanske regnskov ligger tusinder af ruiner gemt under den tætte beplantning. De er spor efter mayacivilisationen, der i næsten fire årtusinder beboede vore dages Mexico. Her skabte driftige konger samfund med millioner af indbyggere. Her udviklede videnskabsmænd avancerede matematiske kalendere. Og her byggede en hær af slaver pyramider så store, at de overgik selv egypternes. Men med ét forsvandt mayaerne fra deres byer, og civilisationen sank hen i glemsel. Ingen ved hvorfor, og 500 år efter kulturens kollaps jagter arkæologer, skriftforskere og historikere stadig sandheden om mayaernes pludselige undergang. Gåden om det mellemamerikanske folk er blot én blandt mange, som forskerne endnu ikke har kunnet løse, for selvom moderne forskning hele tiden giver os ny viden, er fortiden stadig fuld af myter, mennesker og monumenter, som stiller flere spørgsmål, end de giver svar.Alt om Historie tager dig med på en halsbrækkende rejse til tidligere tider, så du kan nyde historiens største begivenheder. Følg med tilbage i tiden – tilbage til frontlinjerne af 2. verdenskrig, vikingernes angreb og tilbedelsen af egypterne. Alt om historie er for dem, der vil vide mere om de spændende, dramatiske begivenheder i fortiden.