Landsbysamfund

I 1953 etablerede fabrikken Cheminova sig ved Harboøre og Thyborøn. Det var en tiltrængt økonomisk saltvandsindsprøjtning til området. Fabrikken skabte masser af arbejdspladser – men desværre også en regulær miljøkatastrofe op gennem 1950’erne og 1960’erne. En lokal fisker, Aage Hansen, forsøgte i årtier at råbe omverdenen op. Rav-Aage, som han også kaldes, omtales ofte som Danmarks første miljøaktivist. Med tiden har han på grund af sin kamp mod Cheminova fået status af lokal legende, men i starten kæmpede han enten med indædt modstand eller for døve ører – og det fik store personlige konsekvenser for ham. Vi har været i Thyborøn for at besøge Rav-Aages søn Bjarne Hansen, som fortsætter sin fars kamp. I studiet har vi besøg af Kim Blæsbjerg, som selv kommer fra området og har skrevet en anmelderrost roman om det aftryk, Cheminova har sat, ikke mindst menneskeligt.Værter: Simon Ankjærgaard og Tommy HeiszGæst: Kim BlæsbjergKlipper: Sara TroenseRedaktør: Andreas Lindinger SaxildVerden er fuld af vilde historier; utrolige historier, sørgelige historier, så-tæt-var-vi-på-katastrofen-historier. I podcasten "Vild Historie" folder de to værter, Simon Kratholm Ankjærgaard og Tommy Heisz, fortællingerne ud i selskab med gæsterne. I hvert program vil én vild historie være den røde tråd og dagens tema. Der er kun to krav til historierne: De skal have fundet sted i virkeligheden - og ja, så skal de være vilde.Simon Kratholm Ankjærgaard (f. 1973) er journalist, forfatter, historiker og formidler. Han har tidligere arbejdet på Berlingske Media og hjemløseavisen Hus Forbi, men i dag er han freelance. Han har desuden skrevet flere bøger, blandt andet "Genforeningen 1920" (2019) og "Augustoprøret 1943" (2020).Tommy Heisz (f. 1975) er forfatter og journalist. Han har skrevet en lang række bøger om vidt forskellige historiske emner, blandt andet "Dødens årsag" (2020), som han har udgivet i samarbejde med professor i retsmedicin Markil Gregersen.

"Javel, hr. baron!" er historien om forvalterne og deres lige så hårdtarbejdende hustruer, som gerne havde elever og karle på kost og logi. Det er en lettilgængelig og populærhistorisk fortælling om hverdagen på godserne – med perspektivering til den øvrige samfundsudvikling.Engang var godsinspektører og herregårdsforvaltere de ’store mænd’ med betydelig indflydelse på såvel den enkelte bedrift som det omgivende samfund. De var ofte et aktiv for både næringsliv og sognekasse, for ikke at tale om landskabskulturen. "Javel, hr. baron!" er blandt andet baseret på interviews med en række nulevende landbrugsledere og deres ægtefæller, hvoraf enkelte har været med helt fra hestenes tid, og på erindringshistorisk materiale fra foreningen Landbrugslederen, der blev grundlagt i 1943.Helle Juhl (f. 1957) er journalist, forfatter og efterspurgt foredragsholder og har siden 2008 udgivet en lang række kulturhistoriske bøger og biografier med fokus på især kvindehistoriske emner og landbokulturen.

Tragikomiczna opowieść o wszystkich odcieniach polskiej duszy.W Leszczynach, maleńkiej wiosce niedaleko polsko-ukraińskiej granicy, życie płynie cicho, powoli i spokojnie. Do czasu, gdy jednej z mieszkanek ukazuje się anioł i obwieszcza jej, że za dziewięć miesięcy urodzi nowego mesjasza. Wieść o bożym posłańcu rozchodzi się po wsi lotem błyskawicy, a początkowe niedowierzanie zmienia się w pewność, że ten wybór Stwórcy musi być nieprzypadkowy. Wszyscy mieszkańcy - zgryźliwy Mateusz na wózku inwalidzkim, handlarka relikwiami, kolekcjoner ptasich piór, uduchowiony akordeonista czy dobrotliwy proboszcz - zostaną wystawieni na niezwykłą próbę, a Leszczyny staną się wkrótce centrum zadziwiających wydarzeń...Nową powieść Janusza Koryla przeczytałam jednym tchem.Już sam pomysł wyjściowy (kolejnego niepokalanego poczęcia) rodzi apetyt na dalszą lekturę, od której z każdą kolejną stroną nie sposób się oderwać. Koryl jest wnikliwym obserwatorem. Krytycznym okiem, ale nie bez czułości przygląda się obyczajowości i życiu wsi, z właściwym sobie humorem opisuje jej wewnętrzny mikroświat. Pióro anioła to książka, która otwiera oczy, bawi i wzrusza do łez. Gorąco polecam!Magdalena Piekorz, polska reżyser i scenarzystkaJanusz Koryl - rocznik 1962. Poeta, prozaik. Mieszka i pracuje w Rzeszowie.Jego dorobek literacki obejmuje kilkanaście zbiorów wierszy (m.in. Kłopoty z nicością, Do czego służy niebo, Siatka na motyle, Spacer po linie, Cień rajskiej jabłoni, Dzwonek na przerwę) i kilka powieści: Zegary idą do nieba, Śmierć nosorożca, Sny, Ceremonia, Urojenie, Układ.

Tredje delen i Lisbeth B Åkermans romanserie inleds under dramatiska omständigheter: komminister Peter Svenssons bil sprängs i luften. Händelsen är bara en i raden av hot som riktats mot honom i kölvattnet av utredningen om morden på John och Angela. En utredning man trodde var uppklarad.Poliserna Åsen och Berget måste på nytt försöka komma underfund med vad som faktiskt hände; vad föranledde morden och orsakade denna kris?Samtidigt försöker Gisela och Helena reda ut hur de ska kunna gå vidare från Peters svek, men det är lättare sagt än gjort och sakta men säkert börjar förhållandena att krackelera.Komminister Peter SvenssonLisbeth B Åkermans kriminalromaner utspelar sig i den småländska idyllen och följer en grupp församlingsmedlemmar ledda av den karismatiske komministern Peter Svensson. När utomäktenskapliga affärer offentliggörs och två människor hittas mördade ställs församlingsmedlemmarna inför en livsavgörande fråga: hur mycket ska man vara villig att offra för kärleken?Lisbeth B Åkerman, född 1943, är en svensk författare. Hon debuterade år 2010 med ”Det vore väl synd…”.

När Greta börjar minnas vad som faktiskt hände den ödesdigra dagen då Angela dog ställs Berget och Åsen återigen inför uppgiften att undersöka fallet. Adam gör sitt bästa för att hålla uppe en stabil fasad och försvara församlingens rykte inför den nyfikna pressen. Men snart går det inte längre att dölja, att allt inte är som det verkar.Samtidigt kämpar Peter, Helen, Lisa och Gisela för att lösa sina privata problem. Kan de, efter allt som har hänt, lära sig att leva i harmoni med varandra?Och hanen gol är den fjärde och avslutande delen i Lisbeth B Åkermans serie om komminister Peter Svensson.Komminister Peter SvenssonLisbeth B Åkermans kriminalromaner utspelar sig i den småländska idyllen och följer en grupp församlingsmedlemmar ledda av den karismatiske komministern Peter Svensson. När utomäktenskapliga affärer offentliggörs och två människor hittas mördade ställs församlingsmedlemmarna inför en livsavgörande fråga: hur mycket ska man vara villig att offra för kärleken?Lisbeth B Åkerman, född 1943, är en svensk författare. Hon debuterade år 2010 med ”Det vore väl synd…”.

Komminister Peter Svenssons affärer med flertalet olika kvinnor har offentliggjorts i samband med en mordutredning. Den påstådda mördaren är Peters tidigare kollega och älskarinna, Greta, som sedan uppdagandet sitter instängd på en vårdanläggning.Fallet får medial uppmärksamhet och journalisterna ifrågasätter Peters roll i det hela. Peter försöker hålla ihop sin församling och återuppbygga sitt rykte, men har svårt att släppa taget om sina relationer.Dessutom väcks nya frågor kring fallet, är det verkligen uppklarat?Uppvaknandet är den andra delen i Lisbeth B Åkermans serie om komminister Peter Svensson.Komminister Peter SvenssonLisbeth B Åkermans kriminalromaner utspelar sig i den småländska idyllen och följer en grupp församlingsmedlemmar ledda av den karismatiske komministern Peter Svensson. När utomäktenskapliga affärer offentliggörs och två människor hittas mördade ställs församlingsmedlemmarna inför en livsavgörande fråga: hur mycket ska man vara villig att offra för kärleken?Lisbeth B Åkerman, född 1943, är en svensk författare. Hon debuterade år 2010 med ”Det vore väl synd…”.

Helene och Peter har nyligen separerat. De bor nu med tjugo mil mellan sig, och med varsitt barn. Anna med Peter och Simon med Helene, det var sorgligt men bäst så. Äktenskapet med Peter innebar en ständig kamp med att hålla obehöriga kvinnor på avstånd, han var omåttligt populär. Nu fyller han år och Helene och Lisa har anordnat en födelsedagsfest på prästgården i Ljungby. Många vill närvara vid firandet av Peter och förväntningarna är höga. Men det hela tar en obehaglig vändning när en av gästerna hittas död. Polisen Berget och Åsen rings in för att påbörja efterforskningarna, snart står det klart att allt inte är som det verkar i Ljungby. Det vore väl synd är den första delen i serien om komminister Peter Svensson och församlingen i Ljungby.

Campagna piemontese, anni Cinquanta. Il paesino di Pravorino è in preda al panico. La signorina Benita, responsabile della neo formata Pro Loco, ha deciso di rivoluzionare la festa del paese. Ok che lei porta i pantaloni alla zuava ed è quindi chiaramente una progressista ribelle ma che lo facesse solo nella sua vita privata, no? Che senso ha stravolgere una festa così storica, così tradizionale come quella di Pravorino? E per di più con queste svilenti e oltraggiose iniziative: il concorso di Miss Pravorina, il ballo a palchetto,...ma che razza di idee oscene sono? Dov’è finita la decenza? Il maresciallo è preoccupato, e anche il sindaco, a ben vedere. Ma il più preoccupato di tutti è Don Prusòt, prete mangione e amante del vino. Ma tu guarda che gli tocca affrontare! Intanto però tra le vie del paese cominciano i preparativi, e i ragazzi e le ragazze sono in fibrillazione...Giuseppe Grinza è uno scrittore italiano. Dopo aver lavorato come insegnante, Grinza ha deciso di dedicarsi alla scrittura, immortalando nei suoi romanzi la vita che fu dei paesi della campagna piemontese.

Martin Erikssons arbete i Kaptensgruvan i Malmberget är hårt, till och med livsfarligt. Detta blir han varse om när en kropp påträffas i gruvan, fastklämd mellan två malmblock. Kroppen tillhör Manfred Wallin, gruvarbetare och fackligt engagerad. Initialt tror man att Wallin dött till följd av en olycka, men polisöverkonstapel Allan Strömberg och lokaljournalisten Britta Lindh förstår snart att det rör sig om ett mord. I berget begravt skildrar begynnelsen på en omfattande samhällsförändring, malmkroppen ligger som en kil under samhället och väcker frågor kring samhällets och invånarnas framtid. Det är en berättelse om den ekonomiska krisen på 1930-talet då industrin går på knäna och gruvbolagens attityd gentemot arbetarna hårdnar. Skildringen tar också plats i Malmberget i slutet av 1950-talet, i begynnelsen av den samhällsomvandling som i dag har ödelagt hela samhället. Peter Johanssons Malmberget är ett samhälle under påverkan av politiska och ekonomiska maktkamper som letar sig inpå livet.Peter Johansson är en svensk författare och kriminaljournalist. År 2011 tilldelades han Svenska Carnegie Institutets journalistpris.

«Del campo y de la ciudad (Cuentos)» (1921) es una recopilación de relatos de Javier de Viana: «La vejez de Pablo Antonio», «En tierra extraña», «El muerto recalcitrante», «La domadora», «El oso clown», «Persecución», «Los amores de Bentos Sagrera», «31 de marzo», «Frente por frente», «Tiro de bolas perdido» y «Teru-tero».Javier de Viana (1868-1926) fue un escritor, periodista y político uruguayo. Participó en la Revolución del Quebracho junto al Partido Blanco y en la insurrección nacionalista de 1904. Fue colaborador en «La Verdad», «El Fogón» y «El País» de Uruguay y en «Caras y Caretas», «Atlántida», «El Hogar» y «Mundo Argentino» de Argentina.

En su «Santos Vega o los mellizos de la Flor» el escritor Hilario Ascasubi presenta en breves cuadros descriptivos la vida de la Pampa y de sus pobladores a través de poemas gauchescos, épicos incluso. Esta recopilación es una excelente muestra de literatura gauchesca, fue publicada en París en 1872 junto con otros volúmenes de poesía.Hilario Ascasubi (1807-1875) fue un poeta, diplomático y político argentino. Se le considera representante de la literatura gauchesca, discípulo del uruguayo Bartolomé Hidalgo. Fue un ferviente antirrosista y participó en la lucha armada contra el gobierno de Juan Manuel de Rosas.

Este es un ensayo de Rosario de Acuña sobre el despilfarro y la ostentación de la gente de campo a finales del siglo XIX. Según denuncia la autora, uno de los mayores problemas sociales de España es que los campesinos se avergüenzan de su forma de vida y su trabajo e, incluso los más humildes, se han aburguesado.Rosario de Acuña (1850-1923) fue una escritora, librepensadora y periodista española. Fue una defensora de la igualdad social entre hombres y mujeres y de los derechos humanos. Colaboró con medios de comunicación como «Las Dominicales del Libre Pensamiento», «El Imparcial» o «El Liberal», sus obras se estrenaron en los principales teatros del país y se convirtió en la primera mujer del Ateneo de Madrid.

«Gurí» (1901) es una recopilación de cuentos de Javier de Viana: «Gurí», «En las cuchillas», «Sangre vieja», «Por matar la cachila», «La Yunta de Urubolí», «Las madres» y «La azotea de Manduca». En estos relatos se retrata la vida de la sociedad campesina en la pampa uruguaya y las guerras civiles de principios de siglo.Javier de Viana (1868-1926) fue un escritor, periodista y político uruguayo. Participó en la Revolución del Quebracho junto al Partido Blanco y en la insurrección nacionalista de 1904. Fue colaborador en «La Verdad», «El Fogón» y «El País» de Uruguay y en «Caras y Caretas», «Atlántida», «El Hogar» y «Mundo Argentino» de Argentina.

Se trata de una recopilación de cuentos breves sobre la vida y la sociedad campestres en la pampa uruguaya escritos por Javier de Viana. Algunos de los relatos que contiene son «La estancia de don Tiburcio», «Añojal», «Con tiento de alambre», «Lucha a muerte», «Mientras llueve», «Tapera humana» o «Falsos héroes».Javier de Viana (1868-1926) fue un escritor, periodista y político uruguayo. Participó en la Revolución del Quebracho junto al Partido Blanco y en la insurrección nacionalista de 1904. Fue colaborador en «La Verdad», «El Fogón» y «El País» de Uruguay y en «Caras y Caretas», «Atlántida», «El Hogar» y «Mundo Argentino» de Argentina.

Se trata de una recopilación de cuentos breves sobre la vida y la sociedad campestres en la pampa uruguaya escritos por Javier de Viana. Algunos de los relatos que contiene son «Soledad», «La tísica», «Como alpargata», «La rifa del pardo Abdón», «Charla gaucha», «Mendozina» o «Conversando».Javier de Viana (1868-1926) fue un escritor, periodista y político uruguayo. Participó en la Revolución del Quebracho junto al Partido Blanco y en la insurrección nacionalista de 1904. Fue colaborador en «La Verdad», «El Fogón» y «El País» de Uruguay y en «Caras y Caretas», «Atlántida», «El Hogar» y «Mundo Argentino» de Argentina.

«Paisanas» (1920) es una recopilación de relatos de Javier de Viana, como «La revancha», «Sálvate, Juan», «La peona», «El más fuerte», «La bondad del coronel» o «La perra rabiosa». Los personajes de estos cuentos están tomados de la vida campestre uruguaya y se enfrentan a las injusticias del Gobierno y los latifundistas.Javier de Viana (1868-1926) fue un escritor, periodista y político uruguayo. Participó en la Revolución del Quebracho junto al Partido Blanco y en la insurrección nacionalista de 1904. Fue colaborador en «La Verdad», «El Fogón» y «El País» de Uruguay y en «Caras y Caretas», «Atlántida», «El Hogar» y «Mundo Argentino» de Argentina.

«Campo» (1896) es una recopilación de cuentos breves sobre la vida y la sociedad campestres en la pampa uruguaya escritos por Javier de Viana. Contiene los relatos «Última campaña», «El ceibal», «¡Por la causa!», «La vencedura», «La trenza» y «En familia».Javier de Viana (1868-1926) fue un escritor, periodista y político uruguayo. Participó en la Revolución del Quebracho junto al Partido Blanco y en la insurrección nacionalista de 1904. Fue colaborador en «La Verdad», «El Fogón» y «El País» de Uruguay y en «Caras y Caretas», «Atlántida», «El Hogar» y «Mundo Argentino» de Argentina.

"Da Magnus i 1863 kom fra Nordstatshærens blodige felttog, hed byen endnu New Albion, og beboerne var kommet fra New England. Han kaldte dem for ’skovmænd’ – hvilket skyldtes navnet på deres forening eller ’loge’, ’The Mystical and Enlightened Order og Woodmen’, - ’Skovmændenes Mystiske og Oplyste Orden’. Det skyldtes også deres udseende; deres ansigter var som mejslet i tømmer. Ingen hilste ham på norsk. Han kunne kun tilstrækkeligt engelsk til at bede om, hvad han gerne ville have."Garrison Keillors bog Lake Wobegon rummer en lang række humoristiske skildringer af livet i en lille by i Midtvesten. For selvom Lake Wobegon er fiktiv, findes der utallige byer ligesom den. Fortællingerne starter ved byens grundlæggelse i starten af 1800-tallet, da den stadig hed New Albion og fortsætter til langt op i 1980’erne med at portrættere de forskellige indbyggeres finurlige historier.Den amerikanske forfatter og radiovært Garrison Keillor (f. 1942) er kendt for sine humoristiske skildringer af folk og fæ i den fiktive lille by Lake Wobegon i Minnesota. Hans bøger startede som oplæsninger i radioen og blev så populære, at de senere udkom som bøger. Garrison Keillors bøger er blevet oversat til en lang række fremmedsprog og har vundet ham stor popularitet i hele verden.

La morte del marito, le difficoltà economiche, un’azienda agricola da portare avanti. È in questa situazione che una donna trova nuova linfa, nuove forze ed energie che sembrano riportarla indietro negli anni. Si ritroverà a dover controllare i campi, a tenere i conti, a lottare contro i pregiudizi delle persone, così attaccate ancora a un tipo di società che le sta ormai stretta.Una figura femminile nuova nel panorama della letteratura italiana del primo Novecento, non più legata alla famiglia e alla casa, ma forte e intraprendente, capace di reagire e ricominciare.Paola Drigo (1876—1938) è stata una scrittrice italiana di romanzi e racconti brevi. Erede di una tradizione letteraria di stampo verista, il suo stile asciutto e crudo cattura con una potenza disarmante le difficili condizioni di vita del suo tempo. È considerata una delle scrittrici più importanti per l’affermazione della narrativa femminista.

Koko Kustavi on lahdossa kohti juhannuskirkkoa. Mukana on riitapukareita, aviottomia lapsia, raihnaisia vanhuksia - kokonainen ihmisyyden kirjo. Matkaa tehdaan kavellen ja veneella, ja samalla matkustetaan myos ihmisten sisimpaan."e;Kirkolle"e; on Volter Kilven vahva romaani vuodelta 1937. Romaanin polveileva kieli on hengastyttava taidonnayte, ja teos voittikin kirjallisuuden valtionpalkinnon vuonna 1938. "e;Kirkolle"e; on osa Kilven Saaristosarjaa, johon kuuluvat myos teokset "e;Alastalon salissa"e; ja "e;Pitajan pienempia"e;."e;Kas, kas, siina Miina jo hynttaseekin tupakamarin akkunan ohitse kiiru kintuissa ja hoppu askelissa, ikaankuin olisi ihmisella kirkkomatkallakin liekki liepeissa tai vahintain juostava totoille ennenkuin kahvikulta on toroilta kaikki tuhassa ja pannu sylkenyt sisaltonsa tyhjiin!"e;-

Gennem en række dagbogsnotater fortæller islændingen Jake Sonarson sin utrolige og tragiske historie. Han beskriver sit liv på Fokgården, som da han købte den stadig fungerede som gård, men som ligesom så meget i hans liv og hans indre efterhånden gik i forfald. Bogen er en spændende skildring af en svunden tid på Island og en tragisk skikkelses storhed og fald.Gunnar Gunnarsson (1889-1975) var en islandsk forfatter, digter og skuespilforfatter, der hovedsageligt skrev på dansk. Han er mest kendt for romanerne "Borgslægtens historie", "Kirken på bjerget" og "Svartfugl". Han var nomineret til Nobelprisen seks gange i løbet af sit liv, men han modtog den aldrig. Alligevel fremstår Gunnar Gunnarsson som en af Islands største forfattere nogensinde.

Reeta on jäänyt hiljattain leskeksi. Niin kuin leskeydessä ja sen tuomassa surussa ei olisi tarpeeksi kestettävää, ainoa lapsi Iiro on halunnut muuttaa kaupunkiin. Niinpä Reeta asuttaa suurta taloa nyt aivan yksinään. Mutta miksi Reeta on nyt kutsunut sisarpuolensa Matildan käymään luonaan? Sitä Matilda ei ymmärrä – ei yhtään, koska hän on tavannut Reetan viimeksi yli viisi vuotta sitten, ja tämän lähettämä kirje ei syytä kertonut. Kirjeessä luki vain, että Matilda on ainoa ihminen, johon Reeta saattaisi turvautua tämän kaltaisessa asiassa..."Väkevämpi rakkaus" on Teuvo Kaupon todentuntuinen romaani naisesta, jonka elämän suunta on peruuttamattomasti muuttunut.Teuvo Kauppo on suomalaisen kirjailija Toivo Kauppisen (1907–1987) taiteilijanimi. Kauppinen opiskeli oikeustiedettä, mutta uransa hän teki kirjoittamisen parissa. Kauppinen kirjoitti erityisesti elokuvakäsikirjoituksia, mutta julkaisi myös romaaneja sekä näytelmiä. Tunnetuimpia Kauppisen käsikirjoittamia elokuvia on Edvin Laineen ohjaama "Prinsessa Ruusunen" vuodelta 1949.

"Hvad skal man med børn?" er en refleksion over børns liv og opdragelse. Det er en bog, der tager læseren med på en rejse i tid og rum, dels til Danmark i 1930’erne og dels til Østafrika i 1980’erne, hvor Tørk Haxthausen selv arbejdede i en årrække. Oplevelserne på det afrikanske kontinent har fået ham til at tænke over lighederne mellem børn, der vokser op i landsbyer i den tredje verden og børn, der voksede op i 30’ernes vesteuropæiske samfund. I et levende sprog beskriver Haxthausen, hvordan hverdagen og kulturen ser ud i et østafrikansk samfund samtidig med at han sætter tanker i gang omkring børneopdragelse og hvad vi i det hele taget vil med børn.Tørk Haxthausen (1924-2012) var en dansk forfatter, debatør og kunstner. Under anden verdenskrig var han en del af modstandsgruppen BOPA og måtte i 1944 flygte til Sverige. Han uddannede sig på en kunstskole i Stockholm, men flyttede efter krigen tilbage til Danmark, hvor han påbegyndte et omfattende arbejdsliv som freelancer. Han skrev for Politiken og Dagbladet Information, lavede radiospil og -montager for Danmarks Radio og udgav en lang række digte, essays, romaner og noveller. I perioden 1959 til 1982 instruerede han 50 kortfilm, som blandt andet foregår i Østafrika, Sovjetunionen, DDR, Bulgarien og Jugoslavien. Haxthausen tilhørte den danske venstrefløj og var medredaktør på de tre venstrefløjsmedier "Salt", "Kritisk Debat" og "Kritik og Kaos" på modkraft.dk.

Die Geschichte eines Mannes, der zu seinem Glauben steht: Als Luzian, ein wohlhabender und von allen geschatzter Bauer, sich gegen den Pfarrer stellt, der sagt, Gott bestrafe die Bauern mit einer Missernte aufgrund ihres sundigen Lebens, wird er mit dem Kirchenbann belegt. Nach einer Gefangnisstrafe ist klar, dass er nicht im Dorf bleiben kann, und so fasst Luzian eine groe Entscheidung...Die "e;Schwarzwalder Dorfgeschichten"e; bestehen aus 27 Erzahlungen, die Berthold Auerbach zwischen 1843 und 1880 verfasste und mit denen er die literarische Gattung der Dorfgeschichte mageblich pragte. Sie spielen alle im landlichen Raum des Schwarzwalds und charakterisieren das Dorfleben und seine Bewohner.

Maalaispitajan seppa on ylpea kahdesta pojastaan, joita han on opettanut omaan ammattiinsa. Erityisen kiintynyt han on hyvaluontoiseen 23-vuotiaaseen Kalleen. Kalle ei kuitenkaan haaveile pieneen kylaan jaamisesta. Han on paattanyt muuttaa Helsinkiin.Helsingissa Kallelle aukeaa aivan uusi maailma - yhteiskunnallinen ja elamaa sykkiva. Mutta selviaako suuressa kaupungissa samoilla avuilla kuin maalaispitajassa?"e;Terve mies"e; on Jalmari Finnen romaani vuodelta 1915.-

Eletaan 1800-lukua. Kolkkila ja Kirrila ovat kaksi taloa eraalla suomalaisella paikkakunnalla. Kolkkilan talo on velkainen, mutta monilapsinen perhe on rakkautta taynna. Kirrilan talo puolestaan on varakkaampi, mutta pihi - isanta on niin pihi, etta han yrittaa aina keksia tekosyita, jottei tyolaisille pitaisi maksaa palkkaa.Pian Kolkkilan nuori Aino ja Kirrilan poika Martti iskevat silmansa toisiinsa - ja sita ei Kirrilan vaki katso hyvalla."e;Naimisen juoruja - kuvaelma kansan elamasta"e; on Pietari Paivarinnan pienoisromaani, joka kasittelee moraalia, rakkautta ja perhesuhteita.-

Eletaan 1800-lukua. Pienen seurakunnan kirkko saa uuden isokellon, joka herattaa suurta kiinnostusta kylalaisissa. Suntio hankkii kotiinsa kuitenkin viela erikoisemman kellon - sellaisen, jossa on sekuntiviisarit. Pian koko kyla menee pois tolaltaan kellojen takia."e;Paljon uutta"e; on Pietari Paivarinnan kertomus vuodelta 1888. Kertomus kuvaa osuvasti aikaa, jolloin ajan merkitys ei ollut yhteiskunnassa yhta tarkeaa kuin nykyisin. "e;Elaman havainnoita IX"e; sisaltaa lisaksi kertomukset "e;Sovittaja"e; ja "e;Keron Heikki"e;. "e;Elaman havainnoita"e; on Paivarinnan kymmenosainen sarja, joka ilmestyi WSOY:n kustantamana vuosina 1880-1889. Sarjan osat kuvaavat tavallisen kansan elamaa Pohjanmaalla.-

Ruoka on loppu, ja perheen vanhin poika lahetetaan kerjuulle. Talollisten kodeissa poika katselee kateellisena, miten kiittamattomasti talojen lapset syovat ruokaa. Valiaikainen ruoan loppuminen on kuitenkin vain valietappi pojan kovassa elamassa: han joutuu lahtemaan jo 12-vuotiaana toihin."e;Elamani arviointeja"e; on Pietari Paivarinnan pienoisromaani vuodelta 1877. Se seuraa tavallisen koyhan suomalaispojan elamaa pikkupojasta aikuiseksi mieheksi. Teos raottaa verhoja 1800-luvun kansan elamaan - "e;Elamani arviointeja"e; sai jo julkaisuaikanaan kiitosta aidon oloisista kansankuvauksistaan. -

Kirjailija istuu junassa, ja pikkuhiljaa hanen ymparilleen keraantyy tuttuja puhelemaan. Pian keskustelun kuitenkin keskeyttaa kirjailijalle tuntematon mies, joka on palannut Amerikasta. Mies alkaa kertoa kirjailijalle uskomatonta tarinaa Kallesta, torpan pojasta, joka oli elamassa liiankin itsepintainen. "e;Intohimojensa murtama"e; on Pietari Paivarinnan elamanmakuinen 1800-luvun loppuun sijoittuva novelli. Kokoelma "e;Syyslehtia"e; sisaltaa myos novellit "e;Paras taistelukumppani"e;, "e;Passula-Matti"e;, "e;Matti Matinpojan rakkausseikkailut"e; seka "e;Uudistalon emanta"e;.-

Tieta pitkin kulkee ryysyihin pukeutunut mies. Hanen kasvonsa kertovat kurjuudesta, hanen hevosensakin on laihempi kuin pitaisi olla. Rovasti vaatii hanelta velkoja - vaikka miehella on kuusi lasta ja halla on syonyt sadon.Millainen rovasti ei anna tallaisessa tilanteessa velkaa anteeksi?"e;Elaman havainnoita II"e; on Pietari Paivarinnan tarinakokoelma. Se sisaltaa "e;Puutteen Matti"e; -kertomuksen lisaksi tarinan "e;Vaimoni"e;, jossa useampi perheen lapsista kuolee heti synnyttyaan. Paivarinnan koskettavat kansankuvaukset kertovat todellisuudesta, jossa osa suomalaisista eli viela 1800-luvulla. "e;Elaman havainnoita"e; on Pietari Paivarinnan kymmenosainen sarja, joka ilmestyi WSOY:n kustantamana vuosina 1880-1889. Sarjan osat kuvaavat tavallisen kansan elamaa Pohjanmaalla. -