Handicap: sociale aspekter

Unga med intellektuell funktionsnedsättning idag är den första generationen som vuxit upp i en familjemiljö. En av utmaningarna för dessa ungdomar är att de i mångt och mycket existerar i brytpunkten mellan en äldre och nyare lära gällande vård och omsorg."Får jag lov?" bygger på en etnografisk avhandling och utgår från dansobservationer och intervjuer med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning samt personal och anhöriga. Boken aktualiserar och analyserar dessa ungdomars drömmar, ambitioner samt erfarenheter av omgivningens fördomar gentemot deras liv och förmågor.Hur ser möjligheterna till självbestämmande och en normalisering kring de mer privata delarna av livet ut för denna nya generation av ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning? Hur uppfattar och beskriver ungdomarna själva sina möjligheter till kärlek och sexualitet? Spelar omgivningens ambivalenta inställning någon roll?Boken vänder sig både till studenter och yrkesverksamma inom omsorg-, habiliterings-, särskole- och fritidsverksamheter samt till anhöriga.Lotta Löfgren (1961-) är en svensk författare och professor i hälsa och samhälle från Värmland. Som professor är hon inriktad på sexologi och sexualitetsstudier, men hon föreläser även om sexualitet och unga med intellektuell funktionsnedsättning. 2007 debuterade hon som författare och har sedan dess skrivit ett antal lättlästa romaner för ungdomar, däribland Emma-serien som består av fem böcker.

Som scleroseramt står man over for to svære opgaver: at skulle indpasse kronisk sygdom i sit liv og i det hele taget forholde sig til det at være, eller måske blive, handicappet – i større eller mindre grad.I "Mig og min sclerose" beskriver Ulla Giersing de psykologiske forhold i forbindelse med det at leve med sclerose og gennemgår nogle af de ændringer, der kan opstå fysisk, psykisk, socialt, seksuelt og familiemæssigt.Bogen, der udkom første gang i 1990, er først og fremmest skrevet til scleroseramte, deres pårørende og de personalegrupper, som i deres arbejde har med scleroseramte at gøre.Ulla Giersing (f. 1951) er uddannet psykolog og har specialiseret sig i sundhedspsykologi og psykoterapi.

Autor książki przez wiele lat był pracownikiem jednego z niemieckich domów opieki dla osób niepełnosprawnych intelektualnie. "Zwyczajnie niezwykli" to wybrane historie z życia podopiecznych i ich wychowawców.„No dobrze, ale kogo chciałbyś tym zainteresować? Kto miałby być Twoim odbiorcą?", zapytała moja znajoma, gdy przed laty zwierzyłem jej się, że marzy mi się wydanie w Polsce książki opowiadającej o moich doświadczeniach w pracy opiekuna. „Każdy", odpowiedziałem bez wahania, „każdy, kto jest ciekawy ich życia. Moich normalnie upośledzonych". Dziś odpowiedziałbym tak samo i dlatego z ufnością oddaję w ręce czytelników publikację, którą pragnę zwrócić uwagę na los ludzi, o których zwykle (nie całkiem słusznie) myśli się, że są wyjątkowo nieszczęśliwi – ludzi niepełnosprawnych umysłowo.Marek Dynowiak - urodził się w 1950 roku w Bydgoszczy. Absolwent filologii polskiej na Uniwersytecie Gdańskim oraz Studium Wiedzy o Teatrze, Filmie i Telewizji. Był korektorem w Gdańskim Wydawnictwie Prasowym i nauczycielem języka polskiego w szkole średniej. W 1987 roku wyemigrował do Niemiec, gdzie mieszka do dziś. Od 1991 roku pracował jako wychowawca w ośrodku opieki dla osób niepełnosprawnych intelektualnie, a od 1996 także jako dziennikarz w kilku polskojęzycznych czasopismach ukazujących się w Niemczech. Publikował w „Przekroju" i dziennikach Wybrzeża. Jest przewodnikiem turystycznym polskich wycieczek.

In seguito a un incidente, Jarred perde la mobilità degli arti inferiori. La sua vita sulla sedia a rotelle riparte da casa di suo padre, con il quale i rapporti sono freddi da ormai una decina d’anni. Senza lavoro né soldi, e con poche prospettive di trovarne nell’immediato, Jarred comincia a dubitare del valore della sua stessa vita.Ma il colore della vita non si esaurisce: svanito negli aspetti che privilegiava prima dell’incidente, adesso Jarred inizierà a vederlo in angoli, situazioni e persone che prima non avrebbero catturato la sua attenzione.Una storia autobiografica che mostra la disabilità da un’angolazione interna, restituendone aspetti spesso mal rappresentati.Jarred McGinnis è uno scrittore americano. Considerato uno dei migliori autori emergenti del panorama inglese, paese in cui ha passato maggior parte della vita, McGinnis esordisce nel 2021 con "Il codardo", un romanzo autobiografico che racconta del rapporto tra società e disabilità.

Gennem essays og digte beskriver en række fysisk handicappede, hvad det vil sige, og hvordan det føles at leve med et handicap. Fælles for bogens forfattere er trangen til at råbe op og en stærk modvilje mod medynk og medlidenhed. Annette Wiborg Sørensen har været redaktør på bogen, der udkom første gang i 1985.Annette Wiborg Sørensen (f. 1950) er journalist, forfatter og oversætter. Hun blev uddannet journalist ved Roskilde Tidende og var i en årrække engageret i etableringen af alternative medier, herunder dagbladet Vejle Avis, der vandt Cavlingprisen i 1973, og avisen KØBENHAVN. I perioden 1988-1996 arbejdede hun som journalist ved BUPL’s fagblad og har siden været freelancer for en lang række forlag, frivillige organisationer og fagblade.

Ein ungewöhnlicher Erfahrungsbericht aus Tibet, der Hoffnung schenkt: Als 27-Jährige macht die blinde Sabrye Tenberken sich allein auf den Weg nach Tibet. Es sollte nicht nur eine mutige Reise werden, sondern ein fortdauerndes Engagement für die blinden Kinder vor Ort, für die Tenberken eine Blindenschule in Lhasa gründete und eine tibetische Blindenschrift entwickelte. Voller Humor und Zuneigung erzählt sie von ihrem unglaublichen Engagement, das das Leben so vieler tibetischer Kinder zum Besseren gewendet hat.Sabrye Tenberken, geboren 1970 in Köln, ist eine deutsche Autorin, Tibetologin und Gründerin der Organisation „Braille ohne Grenzen". Sie studierte Tibetologie, Soziologie und Philosophie in Bonn und ist seit ihrem zwölften Lebensjahr blind. 1997 reiste sie erstmals nach Tibet, wo sie den Niederländer Paul Kronenberg kennenlernte, mit dem sie zusammen die Organisation „Braille Ohne Grenzen" sowie die erste Blindenschule Tibets in Lhasa sowie 2009 das „International Institute für Social Entrepreneurs" im indischen Kerala gründete. Sie wurde u.a. mit dem Charity-Bambi ausgezeichnet.

När Katarina går i skolan hamnar hon ofta utanför på grund av sin medfödda CP-skada. Svårigheterna som påverkar förmågan att ta in information gör att hon ofta blir missförstådd och hon hennes medfödda skada gör att hon är svagare fysiskt på sin högra sida. Som vuxen har hon svårt att få jobb, trots att arbetsgivare kan få höga lönebidrag och handledning om de väljer att anställa henne.Med "Nästan ikapp" vill Katarina sprida kunskap om hur samhället ser ut för den som har ett litet funktionshinder. Hon tillhör en grupp människor som egentligen inte har någon tillhörighet - som varken är funktionshindrade eller icke funktionshindrade. En grupp som hamnar mellan stolarna. Vi får här en unik inblick i Katarinas liv, som bland annat återges genom dagboksanteckningar. Boken är ännu ett steg i hennes fortsatta kamp för funktionshindrades plats samhället – så att de en dag kan få komma ikapp på riktigt.Katarina Frankel är en svensk författare, föreläsare och församlingsassistent. Hon arbetar framför allt med att sprida kunskap om hur det är att leva med ett funktionshinder. Hon är även delaktig i kyrkoprojektet Cave "rädda mat rädda människor".

Da Rosa bliver født i en lille provinsby i slutningen af 1800-tallet, er hendes muligheder i livet allerede yderst begrænsede. Hun er pige i et mandsdomineret samfund, men ydermere har hun et medfødt handicap – hun er med datidens sprogbrug vanfør. Vi følger først Rosas tilværelse som barn i provinsen, hvor hun møder stor fordømmelse fra omgivelserne, fordi hun er anderledes. Siden hører vi om hendes ophold på et vanførehjem i København. Romanen beretter både om de dårlige vilkår, mennesker med handicap havde i slutningen af det 19. århundredes Danmark, men den handler også om en ung pige, der trods sin tilsyneladende anderledeshed, har mange af de samme tanker og følelser som hendes jævnaldrende.Den danske forfatter Gerda Eld blev født i 1899. Hun udgav en lang række romaner og blev især kendt for værket "Kristine", som hun vandt både Martin Nexø Fondens Pris og Selskabet for de skønne og nyttige videnskabers pris for.